Magdalenas sida,hundar m.m.

Jodå, ibland är det bra att vara en hönsmamma o lita på sin känsla...

Var till Nacka djurklinik med Svante idag och tog ett snabbtest på borrelia samt erlischia och han testade positivt för borrelia. Vilket ju var negativt....men det var iallafall positivt att erlischiaprovet var negativt (hehehe nu var jag rolig va!? Hängde ni med...?.)

 

Han har alltså borrelia och behandlas nu för det. Hans beteende har alltså fått en förklaring, och då jag tänker litet bakåt i tiden så kan jag nog skönja några ledtrådar till denna sjuka där också. Kände t.ex. inte igen honom i midsomras då han var väldigt tjurig mot en leonbergerhane, samt att han svarade upp ganska ordentligt mot mig i helgen som var då jag korrigerade honom p.g.a. att han spelade döv. Hade sagt åt honom att sluta tigga sådär väldigt framfusigt som han gjorde under middagen på släktträffen, men han spelade som sagt döv så jag luggade honom litet i pälsen... Har ju hänt förr att han svarat upp, men det var ett tag sedan och inte vid sådana tillfällen.

 

Och så träningen som vart litet upp och ner. Ena dagen så fattar han allt och nästa dag är han en trött virrpanna som inte orkat koncentrera sig alls.

 

Hatar verkligen dessa små fästingkryp  !!!! Nu har vi haft både erlischia (Hjärtie), TBE (jag själv) samt nu alltså även borrelia i denna familj. Kan inte nån uppfinna nåt som utrotar de små äckliga kräken??????????????

 

Blir alltså inget tävlande för mig i helgen. Lycka till alla andra som skall dit! Hörde ryktas om att det var allt som allt ca 275 hundar anmälda - kul!!! Nynäs verkar f.ö. vara en supertrevlig klubb med bra sammanhållning. Var ju där igår och hur många som helst var där och hjälptes åt att ordna inför cupen och stämningen var på topp. Har bara positiva erfarenheter av tidigare tävlingar där, och det hade verkligen varit roligt att vara med och tävla där nu i helgen som kommer.

 

Träffade förresten Camilla o Micke där igår med deras nya lille Orkan - superfin o jättetrevlig!

 

Nu skall jag gå och kyla ner hundarna i sjön....

 

/M

 

 

 

Litet lätt orolig för Svantevant.... tränade med Christine igår (fick värsta bästa hjälpen - tack C  !!!) och Svante var jätteseeeg....

Han höll några moment, men sedan ville han knappt galoppera på inkallningen och då jag lade honom ner var det som om han tog det som en belöning att ligga och vila på planen o hässja som en tok trots att det var på kvällen och alltså inte speciellt varmt...hm... blev fundersam.

 

Väl hemma så väntade en ganska orolig natt. Svante brukar sova som en sten, men inte denna natten,utan när jag var uppe för att ge Tim välling förföljde han mig, vankade av och an och verkade allmänt olycklig. Provade med att släppa ut honom - tänkte han kanske fått en släng av magsjuka, men han stod mest o bara tittade ledsamt på mig då jag öppnade dörren. Och likaså var det i förrgår natt, men då reagerade jag inte på det på samma sätt eftersom det var första natten han gjorde så.

 

I morse då jag skulle gå morgonprommisen så var han inte utanför dörren då jag öppnade (släpper ut hundarna på tomten på morgonen innan själva promenaden). Han brukar alltid ivrigt vänta på sin promenad, och går det för långsamt kan hann slakta nån leksak , komma och uppmana till lek eller så, men nu var han inte där....Förbryllad ropade jag på honom x antal gånger, och tillslut kommer han utkrypande ifrån Hjärties "lya" som hon har under nedre altanen. Där har han aldrig legat förut....

 

Nåväl, gick min promenad och hán betedde sig som vanligt, men lade sig direkt när vi kom hem. Litet kladdig i ögonen var han, men tänkte att han låg ner och var så trött kanske snarare berodde på värmen. Tempade honom för säkerhets skull.Ingen feber.

 

På eftermiddagen vaknade han till liv och började lattja runt igen.

 

Åkte ikväll till Nynäs bk för att träna och det kändes KATASTROFALT. Han orkade knappt anstränga sig tillräckligt för att hoppa över hindret kändes det som. Och när apportbocken inte syntes då gräset på planen var oklippt så började han vips nosa runt efter annat istället för att fortsätta leta apporten då den inte syntes....varpå jag blev "oglad" (fint uttryck va ;)), varpå hans motivation knappast ökade..... brukar inte ha nåt som helst problem med apporteringen annars,tvärtom, men även vid "omkast" blev det nu nosande. Och sedan blev han osäker på om han fick ta den eftersom jag blev irriterad på nosandet.

 

Och återigen detta hässjande. Hjärtie var också med - hon är 11 bast snart och var inte ett dugg påverkad av värmen, så det var inte "normalt" p.g.a. värmen.

Det har ofta varit varmare än det var kväll då vi tränat, och han har inte varit värmepåverkad då. (OBS - nu var det inte så illa att nån som aldrig sett honom förut skulle reagera speciellt mycket, men för de som sett honom förut så hade det inte varit ok!)

 

Kände mig efter träningen ganska dyster och orolig. (jorå, hönsmamman jag ringde t.om. veterinärmottagningen ifrån bilen, men de hade kvällsstängt denna kväll )

 

Som tur va så var klubbkompisen Maggan med sin Sune på plats ikväll och erbjöd sig att kolla litet på Svante om jag tog ut honom igen.

Han hade då legat i bilen i typ trekvart. Resultatet av denna träningsstund blev mycket bättre och jag kunde skönja konturerna av den vanliga Svante ganska väl igen.

 

Hm....hoppas att det är en vanlig liten "förkylning" eller nåt som gör att han blir extra värmepåverkad och att den är över på ett par dagar. Men i hjärnan just nu så snurrar en massa tankar om fästingsjukdomar...hu!!! Hoppas ju dock att vi redan hade haft vår beskärda del av detta i vår familj , både bland tvåbenta och fyrbenta, men det är väl därför man är nojjig också....

 

Och dessutom vill jag gärna veta hur han mår exakt i detta nu, eftersom vi är anmälda till Skärgårdscupen i Nynäs till helgen.

Inte nog med att jag inte lärt honom momenten hundra, utan skall han dessutom liksom "säcka ihop" efter ett par moment ochförsöka utföra dem ändå,trots att han inte är riktigt kry, då känns det ju som ren avdressyr att tävla. Och absolut inte rättvist mot hunden.

Nåväl, tävlingar i alla ära - huvudsaken är att Svantlur mår bra!

 

Näpp, dags att nanna kudden!

 

Natti!

 

/M

 

 

 

Årets släktträff gick av stapeln i helgen på Härjarö camping vid Mälaren.

Att vi hade tur med vädret är en underdrift!

 

Alla, d.v.s. vi i familjen, mostrar, kusiner,kusinbarn har njutit av värme,bad, socialt umgänge och god mat.

Bodde i campingstugor som var tillräckligt fina för att vara nöjd. De kunde dock varit utrustade med myggnät.....dessa små varelser var nämligen det enda smolket i bägaren denna helg.

 

Stackars Tim ser ut som jag vet inte vad av alla myggbett han har fått och som han reagerat starkt på.

Riktigt äckliga blafffor har han fått, så han ser litet "misskött" ut...alldeles fläckig och dessutom ett gäng skrubbsår eftersom han har farit runt som en tok med sin gåvagn överallt och då han siktat in sig på asfaltsgångvägarna har det gått litet väl fort... 

 

Han kommer bli en rymmarunge...eller han är visst redan... Testade litet hur långt han gick puttandes på sin gåvagn, och lät honom trava iväg längst vägen till receptionen. Då han hamnade vääldigt långt bort så ropade jag tillslut och lyckades få honom att vända sig om och titta på mig. Jag ropade då "Hejdå", vände på klacken o gick.

Väntade mig att han skulle vända om då han insåg att han var ensam o lååångt bort, men han bara vinkade tillbaka och vände sedan resolut huvudet tillbaka i färdriktningen mot receptionen igen, och knallade vidare...hm..hans mormor hämtade honom den gången...

 

Hans kusiner har hjälpt till att passa honom och tur är väl det, annars hade vi fått springa benen av oss på kvällarna. För dagarna tillbringades förstås mest vid badet, och där fick han gå helt för egen maskin (utan sin gåvagn) ner till stranden där han f.ö. har trivts toppenbra.

 

 

 

 

 

Kusinbarnet Ida kom ut över dagen under Lördagen med sin 9-månaders blandistik Ronja, så Svante fick värsta dejten på Lördagskvällen. Jisses vad hon var snygg tyckte Svante!!  De lajjade järnet o for runt som tokiga. Ronjas tunga blev väääldigt lång tillslut. Svantes med men han gav inte upp i första taget utan försökte enträget få igång henne hela tiden!

 

 

 

Syrrans ena Bullterrier Nanny var nog också lättad över att Ronja kom ut under Lördagskvällen, för Svante hade under dagen lyckats få henne totalt slut också. Jag önskar ibland att man hade lika mycket energi som Svante...

 

Vi bodde vid en jättestor gräsplan, så jag hade tänkt att jag skulle hinna träna en del lydnad med Svante, men tiden liksom bara försvann...ändå så stannade vi faktikst en dag extra för att vi bara inte orkade städa stugan o ge oss av hemåt i det vackra vädret. Kom hem idag alltså.

 

På bilden nedan, tagen under den sena Lördagskvällen, så syns Svante o Ronja vid den underbart stora gräsplanen vi bodde invid.

 

Lördagskvällen bjöd f.ö. på en jättetrevlig fest. Nedan en del av sjukampspubliken.

 

Anne som var jättegullig och passade Hjärtie då vi var borta, var även husvakt och hade städat hela huset, rensat ogräs m.m., så det var toppenfint då vi kom hem - underbart att komma hem till ett välstädat hus! Tack Anne om du läser här!!

 

Några bilder från helgen kommer nedan...

 

 

Natti!

 

//M

 

 

Underbart väder vi har!!!!!

Tyvärr är min förkylning fortfarande kvar, så jag törs inte njuta i solen fullt så mkt som jag skulle vilja, men jag klagar inte!

 

Ork och tid till bloggande finns inte just nu, så det är litet tunnt härinne. Sammanfattar midsommar med Trevligt men regningt, det får räcka!

 

Träningen går sisådär. Orkar inte fokusera riktigt och det märks väl på resultatet...släpper igenom slarvfel, är lättirriterad, och tränar inte alls mycket, och bara väldigt korta pass. Typ fem minuter åt gången....så det där med uthållighet...hm....har anmält till tävling och kommer förmodligen att göra bort mig brutalt!!! Uschanimej, men jag får väl ta det för vad det är....fast det hade vart skönt att känna sig föberedd! Nerverna blir liksom lugnare då och slipper spöka fullt så mycket....och jag slipper ångra efteråt att jag anmälde mig med en ofärdig hund...

 

Vet ni - klockan är snart nio och det är fortfarande varmt och skönt därute så denna blogg få vara slut nu - jag går ut!

 

//M

 

 

 

 

 

Vad härligt med sol idag igen!! Man började ju faktikst misströsta de regniga dagar som varit....jag menar - VART tog sommaren vägen?

 

Träningen är det litet si och så med. Tiden bara försvinner och en del förvinner in i värkdimman. Medicinerar ganska mycket just nu och ränner på akupunktur så mkt jag kan för att just slippa medicinera så mycket.

 

Uppenbarligen gör jag ju nånting, eftersom tiden försvinner, men efter att jag har gjort det jag har gjort så har jag liksom ingen koll på vad jag har gjort..... Det är liksom "dimmigt". Det är nog bäst att sluta försöka förklara innan ni idiotförklarar mig helt

 

Men jag tränar iallafall, korta pass då och då om dagarna. Inte många minuter sammanlagt och ingen uthållighetsträning alltså. Håller på att lära Svante inkallning med ställande, och det går väl ngt sakta framåt. Han har lätt att tappa tempo då han förväntar sig ett ställande och jag måste se till att träna mer i grupp nu än jag gjort på ett tag så att jag får litet hjälp med bl.a. valpinkallningar....

 

Tycker personligen att det lätt blir ju litet trist att träna in dessa inkallningar. Det blir ju många inkallningar, man vandrar fram o tillbaka, varierar inkallning med ställande med ännu flera raka inkallningar. Önskar det fanns ett Quickfix för att lära in detta moment.Känns litet tjatigt liksom...

 

Skallet kör vi litet vid sidan av också. Han är ingen vidare naturlig skallhund Svante så jag gör mitt bästa för att dra upp honom i aktivitet. Han skäller ju iallafall. I början var det ju bara väldigt mystiska ljud som kom ur hans strupe. En viss skillnad på honom och Hjärtie där som alltid haft ett suveränt skall. Som hon gärna tar till vid sidan av planen också.

 

Tycker vi tappat litet i fria följet igen, så jag har börjat variera mig litet mer igen för att väcka honom litet. Nu är det mycket backande fritt följ som körs nu och det går ganska bra. Vill ju ha "den där känslan" då Svante går ett fritt följ, och inte bara att han gör det även om det ser helt ok ut när det är så också.

 

Rutan är också ett moment som vi håller på med. Går kanonbra ena dagen och inte alls nästa dag...måste skaffa hem koner så jag kan träna litet mängdträning på gräsmattan hemma.

 

Ett annat moment som vi kör på just gräsmattan hemma är vittringsapportering. Går framåt! testade på skoj för ett par veckor sedan på riktigt, men det gick inte alls. Hade jag ju egentligen inte förväntat mig heller, men jag tog en chans när tillfälle erbjöds! Man vet ju aldrig...kan berätta att det var före "påsen över huvudet incidenten" vilken jag förklarade om samt filmade och lade upp i den förrförra bloggen som jag tänkte att han kanske kunde vara smart nog att fatta vittringen trots bristfällig träning. Nåväl - hemma på gräsmattan under våra inlärningsförhållanden med bl.a. godis först på rätt pinne och sedan runt pinnarna varierat med att leta en pinne i högt gräs så går det bra iallafall. Men jag skall skynda låååångsamt nu och inte testa hela momentet "på riktigt" bara på kul någon mer gång förrns det känns klart.

 

Lyckades förresten slänga fram vanliga kameran också vid påstillfället innan jag befriade honom vilket ni ser nedan.

 

 

 

Fjärren tränar vi också en del. Känns ganska bra, men belönar fortfarande mycket vid nästan varje skifte och fortsätter nog med det ett tag till.

 

Häromdagen körde jag ett litet uppletande som gick hyfsat. Han sneddade dock litet på första skicket, men så går det när man slarvar med upplägget.

 

Förutom det uppletandet så är det ont om bruksträning....skall lägga litet spår imorrn hade jag tänkt. Han har ju varit tveksam de senaste två gångerna så det är till att motivera honom nu ett tag. Korta spår med snabb belöning och jag tänkte faktikst testa med synintryck också om möjlighet ges. Få se om det blir för mkt, men vi har ju lååång tid på oss tills det är tävlingsdags iallafall, så vi får exprimentera litet nu!

 

 

Dags nu att förklara rubriken till denna blogg. Det är Tim separationsångesten gäller.

 

Han har vissa stunder blivit som smått förbytt den senaste veckan och jag är så gott som säker på att det beror på dagis. Usch, känns inget kul . Det skär verkligen i hjärtat att lämna sin gråtande son på dagis .

Men det är desto skönare är det att se att han faktikst trivs då man hämtar honom, och det går bra när vi väl har gått iväg. Tack och lov för det...

 

Detta trots att de tre fröknarna som inte alltid jobbar samma tider, inte alltid är friska samtidigt osv samt har 17 barn under två år att ta hand om. Alldeles för stor grupp är nog alla beredda att hålla med mig om. Och då var det ändå 19 från början. Jag menar - hur sjutton skall personalen ha tillräckligt med tid för dessa blöjbarn?? Visserligen så är det här dagiset så som alla dagis fullt med dagisbaciller, så gruppen är ju sällan full, men det borde väl ändå inte vara så att man räknar med det??

Personalen är jättegullig, inte mer med det, men de har alldelses för mycket att göra!

 

Att Tim blivit mer mammig och mer klängig sedan han började på dagis är lätt att förstå - nå´n reaktion måste ju komma, men nu tycker jag att det har eskalerat. Förutom att han långa stunder vill bli buren - något som min nacke inte fixar, så har han dessutom börjat "trotsa" något grymt ibland, och börjat visa humör och egen vilja av bara sjutton. Hm...man har ju hört att detta skall komma i tvåårsåldern. En annan hade ju tänkt att man skulle ha en problemfri tid på tio månader framför sig nu, med ett självständigt,lydigt och exemplariskt barn .

 

De senaste gångerna det har varit folk härhemma och hälsat på så beter han sig som om han tror att han skall bli lämnad....och dessutom så har han blivit blyg. OK, litet blyg kanske han har vart någon gång ibland, men det har ju gått över snabbt de gånger det har hänt, men nu tycker jag det tar längre tid.

Usch, man får dåligt samvete, men tyvärr så har vi inget annat val än at lämna honom på dagis. Får hålla tummarna på att vårat förstahandsval av dagis som vi byter till i höst är lugnare och att han är mer mogen då. Han blir ju ledig från dagis om några veckor t.o.m. drygt halva augusti, så han kanske hinner hitta tilbaka till sitt gamla jag igen tills dess.

 

Nu låter det kanske värre än vad det är det jag skriver - han är ju inte som förbytt hela tiden utan är mestadels sitt glada charmiga jag, men de stunder han är det känns ju väldigt långa,för de är inget roliga alls! Och som sagt, det är trots allt skönt att se att han är glad redan innan han har sett att man är där då man hämtar.

 

             

Gullunge!

 

 

/M

 

Hunnit med litet träning veckan som gått. Med blandad kvalitet....igår nere på tbk tex var det spagettikänsla i hela kroppen och jag orkade knappt peppa Svantlur som också verkade lida litet av denna spagettikänsla....jäkla virus som inte vill släppa taget!

 

Häromdagen träffade jag Jennie,Jenny och Malin på Haninge bk. Tränade litet uppletande, ett spårupptag samt lydnad.

Körde "tävlingsmässig start på uppletandet och med tanke på hur litet vi tränat detta på sistone så får jag vara nöjd. Har litet svårt att utveckla o våga gå vidare i träningen, så det är tur at man har träningskompisar som kan stå där med piskan. Detsamma gäller krypet, sär jag fick order om att börja med vinklarna. Och se - han kunde den lille svantisen!

Spårupptaget var tveksamt...måste träna mer spår!

 

Har den äran att ha Kastor inneboende några dagar. Charmknutte! Bra för Svantis att bo med en annan hane några dagar. Hoppas att han tar intryck av Kastors trevliga sätt!

 

Hjärtie har några dagar ledigt från oss och befinner sig hos Anne. Tror hon är på Amerikans fotbollsmatch just nu faktiskt!

Kastor påminner förresten väldigt mkt om sin kusin Hjärtie! Många liknande ansiktsuttryck och matgalen!!

 

 

//M

 

 

 

 

 

Fick mig ett gott skratt häromdagen. Hjärtie skällde på tomten, jag tittade ut och fick då syn på Svante, som stod invid hindret med en påse på huvudet! Han hade förökt slickat resterna ur Sambals kattmatssäck, och hade fastnat. Och där stod han.....

Jag har ju litet förutfattade meningar om hanhundars intelligens kontra tikars, och jag kan säga att fördomarna nu fick vatten på sin kvarn...Jag menar - Hjärtud hade aldrig gjort samma tabbe. TYVÄRR har jag ju ingen bra videokamera och min mobil är på lagning, så jag fick leta rätt på den gamla nallen. Kvaliteten på filmen nedan är därför usel, men ni kan nog få er et gott skratt ändå:

 

 

//M

 

 

Angående mitt förra inlägg så var det ju så att Emma o Frida tyvärr inte gick vidare. Att hålla koll o göra konster med det antalet hundar i den stökiga miljön tycker jag var en bedrift så de hade helt klart varit värda det! menmen, det går ju inte alltid som man vill.

En annan sak som inte år som jag vill just nu är bortjagandet av bacillusker. Förkylningen som jag i princip blitt av med hade visst bara lagt sig i ett lömsk bakhåll för att återigen göra en förnyad attack....suck. Den har härjat i en månad nu. Nästan ingen röst igen och nacken mår inte heller nåt vidare efter en trevlig men hektisk gårdag. Dop av Tims syssling Alice i Enköping på dagen och grillmiddag hos Malin o Nicke på kvällen.

 

Hundarna är dock uttråkade o fattar inte varför jag är så slut. Vi har ju inte gjort nånting tycker de.... Till saken hör att jag har börjat arbetsträna på 25% nere på klubben också. Jättekul, men just nu känns det som om det i samband med förkylningen varit för mkt för nacken o jag känner mig helt färdig faktiskt. Försökt kämpa på och hålla humöret uppe, men det känns liksom som det tog stopp nu i samband med att rösten försvann igen.

Tim mår iallafall i princip helt bra!! Skönt!! Törs dock inte annat än att skriva peppar peppar ta i trä, eftersom ngt litet eftersläntrande hosta o snor har gjort sig påmint idag.

 

Känns ganska skönt just nu att Tim o Svante kan roa varandra litet. Inte orkat fota nåt på sistone,men idag tog jag fram kameran .

 

 

 

Titta! Flygplan!     

 

Svante, kolla, jag har en boll, ska vi lajja??

 

Hjärtie fick oxå va me på ett hörn! Hon är dock inte riktigt lika generös med sina leksaker som Svante...

 

 

 

Ska se om Tim tillåter sin mamma att vila en stund nu på gräsmattan....

 

//M

 

Måste bara påminna och tipsa er om att ikväll kolla in Talang 2009 och ringa o rösta på mina fantastiskt duktiga klubbkompisar Frida och Emma http://www.k9world.se/ som kommer att göra en uppvisning med sina hundar i Freestyle ikväll! Håller tummarna tjejer!!!!

 

 

 

 

 

//Magdalena